Årets fjärde nummer av Reumatikervärlden är här! Temat är ”Energi – så överlistar du tröttheten” och vi får bland annat träffa vår medlem Linus Svensson, som både är stödkompis och vice ordförande i Region Syd.
Linus, som har juvenil idiopatisk artrit (JIA), berättar om hur tröttheten påverkar honom, men framför allt om vad som ger honom energi. Som att köra motorcykel, dyka och inte minst engagera sig i Unga Reumatiker!
– Jag minns när jag var liten och hur bra det var att åka på träffar med andra barn med reumatisk värk. Det känns meningsfullt att få förmedla det till andra, säger Linus. Du kan också höra Linus berätta mer om sina dykdrömmar i Unga Reumatiker-rapporten.
Våra egna sidor handlar om vårt ungdomsläger i början av augusti, vårt deltagande som Stolt Funkis i Stockholm Pride och att du numer kan starta upp en insamling till Unga Reumatikers verksamhet på Facebook. Och Cajsa Helin Hollstrand som tillträdde som ordförande efter Riksstämman i maj presenterar sig med sin första ledare:
Utmana er att våga
För fyra år sedan skedde många stora förändringar i mitt liv. Året jag fyllde 19 år tog jag studenten, kom in på juristprogrammet på Stockholms universitet och blev invald som ledamot i Unga Reumatikers riksstyrelse. Det mesta var sådant jag hade drömt om, kämpat och planerat för i flera år. Allt utom min kandidering till Unga Reumatikers riksstyrelse.
Jag har haft reumatisk sjukdom i stort sett hela mitt liv. Men det var först när jag var 14 år som jag fick rätt diagnos. Det kändes märkligt. All den smärta, inflammation och stelhet som jag upplevt hela mitt liv fick plötsligt en förklaring. Vetskapen om sjukdomen förändrade dock inte mycket, förutom att jag nu behövde ta medicin och träffa läkare kontinuerligt. Jag var fortfarande samma person och eftersom jag levt så många år utan vetskapen var det inte något jag ville anpassa mig efter eller än mindre identifiera mig med. Jag ville inte att någon skulle betrakta mig som sjuk eller annorlunda. Jag ville vara och se ut som en helt vanlig tonåring.
Med åren kom min syn på mig själv att förändras. Jag ville inte längre vara som alla andra. Jag kunde inte tänka mig något tråkigare. Rädslan för hur andra skulle se på mig fanns däremot kvar. För att jag skulle placeras i ett fack som reumatisk sjuk och automatiskt anses vara på ett visst sätt eller ha vissa begränsningar. Jag var rädd att mina drömmar skulle tas ifrån mig på grund av människors fördomar och okunskap om reumatiska sjukdomar. Att det bara var något som drabbade äldre. Att jag som reumatisk sjuk inte skulle kunna idrotta eller studera på heltid. Jag var rädd att jag skulle hindras från allt jag drömt om och planerat. Inte för att jag inte kunde genomföra det, utan för att andra felaktigt skulle tro att jag inte kunde det.
För fyra år sedan bestämde jag mig för att vägra anpassa mig efter andras fördomar och okunskap. Att inte längre acceptera att jag eller någon annan kroniskt sjuk ses som de sjukdomar vi har istället för de personer vi är. Därför beslutade jag mig för att kandidera till Unga Reumatikers riksstyrelse. Jag ville förändra, påverka och göra skillnad.
Det har gått fyra år sedan dess. Två år som ledamot och två år som förste vice ordförande. Det har varit fyra fantastiska och lärorika år. Jag har träffat så många starka människor och haft privilegiet att få arbeta med otroligt kompetenta personer som har inspirerat och lärt mig mycket. Framför allt har ni lärt mig att våga drömma stort. Det gjorde jag när jag i år avklarade mitt fjärde år på juristprogrammet, började spela fotboll igen och framför allt kandiderade till ordförande. Jag drömde stort och tack vare er gick min dröm i uppfyllelse. Jag vill därför också utmana er till att våga. Endast ni vet era begränsningar. Låt ingen annan säga till er vad ni kan och inte kan göra.
Stort tack för förtroendet och ytterligare stort tack för att ni utmanar mig till nya drömmar varje dag!
Cajsa Helin Hollstrand, nyvald ordförande
